vinterkräksjuka
jag skiter och spyr
sover hela dagarna
ligger i sängen febrig och yr

tankarna springer runt i skallen
orden snubblar över varandra
känsla möter tanke
där varken realism eller logik kan existera

vad är det man säger
vad är det man gör
när luften går ur
och det känns som att man dör

trött på att vara trött
på att inte veta in eller ut
livet är ett pussel en gigantisk labyrint
och jag är vilsen

jag är råttan som inte hittar osten
fågeln utan sina vingar
jag är den döva som inte ser
den blinda som inte hör

önskar jag kunde knäppa med fingrarna
radera och sudda ut
alla mentala psykiska ärr i både hjärta och själ
jag önskar jag kunde hitta platsen där jag glömde bort vem jag är

platsen där alkohol, sömnpiller och bekymmer tagit slut
där jag inte behöver leva på sällskapliga, vänskapliga kärlekssubstitut
jag vill inte vara full på sprit utan full på kärlek
vill vara hög på livet och njuta fullt ut

men jag har snubblat på stigen som alla kallar livet
och jag hittar inte vägen tillbaka
jag skiter egentligen i mitt eget hjärta
och det där tramsiga ältandet om sökandet av lycka

och jag vet att jag inte kan få tillbaka min döda pappa
att en del av mig är borta
jag vet att jag gjort mycket dåligt
att mycket jag försökt göra rätt blivit fel

jag hade så höga tankar om livet
så många planer, drömmar och mål
men det har hänt så mycket skit som jag inte kunnat kontrollera
jag är inte unik, inte speciell jag är bara en av många andra

jag är råttan som inte hittar osten
fågeln utan sina vingar
jag är den döva som inte ser
den blinda som inte hör