Den smärta hon kände
den fanns inte mer
Den tärande, sorgsna och tunga

Hon ger sig till slut
när hon ögonen ser
Förstår hon i dur nu ska sjunga

Där såg hon helt plötsligt
den kärlek så varm
I blicken från mannen i fråga

Och nu fick hon modet
som fyllde hennes barm
Det var nu som hon måste våga

Att fånga den dagen
skulle visa sig rätt
Det var det steg som hon skulle ta

Det är alltid det första
som är svårt på något sätt
Men tvunget för det hon ville ha