Det känns så dystert
att se Dig nu ,Far

Du sprang så "ystert"
i fornstora da´r

Du skröplig har blivit
handikappad och trött

ja, allt som du givit
det blir nu "förstrött"

Du som en Kraftkarl va ´
en mil om da´n
med långa steg

Nu en spillra kvar
stilla på da´n
trött och "seg"

Du som ,alltid gjorde nå´t
snickrade, fejade
i stort som i smått

Nu, i både vått och torrt
knappt du ens "hejade"
jo, när vi gått

Ja, du Gamle ,Gamle Far
Blir nog, aldrig, som i fordoms da´r
får ta det lugnt ,den tid som är kvar
den lilla kraft ,som finns, den bäst du spar....

Men jag minns den stadige fadern
han, som ledde "familjekadern"
och DET minns jag i alla tider
hoppas bara att du inte lider.........

TACK Far , för ALLT du gjort
vila nu , ta det inte "så fort"
lev de sista åren i frid och stillhet
hoppas mor kan hjälpa, med sin mildhet.........

---