Du sa att du alltid skulle finnas där för mig om jag behövde dig, att jag aldrig skulle behöva känna mig ensam eller sviken igen.

Jag berättade saker för dig som jag inte berättat för någon annan tidigare för jag kände att jag kunde lita på dig, du gav mig en trygghet som jag aldrig hade känt tidigare.

Jag kunde vara mig själv med dig, det fanns ingen anledning att dölja något och du behövde inte dölja något för mig, det var iallafall vad jag trodde.

Visst fanns det rykten som sa att jag inte borde lita på dig, men jag ville inte tro på dom, du lovade mig att det bara var rykten och att jag kunde lita på dig när du sa det.

Du fick mig att känna mig värdefull och speciell och du gav mig en trygghet som jag inte ens kan sätta ord på, men så var det inte alls, jag var bara en i mängden, precis så som alla innan mig.

Efter allt jag har berättat för dig så trodde jag att du var den sista som skulle svika mig på det här sättet. Du såg mig till och med i ögonen och lovade att du aldrig skulle göra något sånt mot mig.

Nu vet jag inte längre vad jag ska känna eller vem jag ska kunna lita på, på grund av vad du gjorde kommer jag kanske aldrig kunna känna tillit igen.

Det värsta är att jag inte kan hata dig för det finns fortfarande en saknad efter dig.

Du har sårat mig mer än vad du tror och det har verkligen gett konsekvenser.

Jävla helvetes skitstövel idiot arsel! Förstår du hur mycket du har förstört?