På avstånd,
där från soffan,
följer jag dig
med ögonen.

Din kropps rörelser
när du går omkring i rummet,
det dina händer gör,
ditt ansiktsuttryck.

Jag ler när jag ser dig,
lycklig att finnas så nära
att jag kan se dig, följa dig.

Precis lagom långt bort
för att kunna ta in hela dig,
med mina ögon.

Hur krångligt allt än kan verka...

Är allt ändå så enkelt...

Känslan så självklart lätt inne i mig.

Ingen tvekan, inget tvivel.

Jag älskar dig.