Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 
Texten är en fundering utifrån Platons bild av en idévärld och av vardagsvärlden, med människor i en grotta som bara kan se skuggor av föremål från världen utanför - en bild av det ofullkomliga i mänskligt vetande. Men vem kastar skuggorna?


Vetandets gränser

Vandrar i Platons grotta
i Platons följe

leker med ballongdjur
för att lura de som sitter därinne
och ser på skuggorna

att lejonen kommer

fnissar med Descartes
och Kant

åt de yngre filosofernas imitationer
av björnens rytande

eller av skrikande småbarn


Vi som kan vandra fritt
mellan idéernas värld

och det dunkla fängelset därinne
sträcker på oss

och skrattar
åt de
som sitter kvar
inne i mörkret

i tron
att de verkligen
bär bojor


Och vi vandrar fritt
tills vi stöter på

muren av solitt ljus

några steg
från grottans mynning

och förstår
att det är vi

som är fångarna




Fri vers av Peter Olausson VIP
Läst 183 gånger och applåderad av 3 personer
Publicerad 2011-01-11 18:28



Bookmark and Share


    ej medlem längre
Platons grottliknelse ger oss perspektiv, liksom dina tankar... Men jag skrattar aldrig åt de som tror sig sitta fast. Många av oss bär någon typ av fängelse, ibland är vi medvetna om det, ibland inte. Allt beroende på vilken föreställningsvärld vi har att utgå från, precis som de kedjade människorna i Platons grottliknelse.
2011-06-18

  Blåbäret
bra...föreställningarnas värld och när det uppenbarar sig i en sanning vi inte trodde oss om
blir nästan ljuskänslig här
2011-01-11
  > Nästa text
< Föregående

Peter Olausson
Peter Olausson VIP