Orden flyter på fint idag,
precis som injektionen i armvecket.
Som det pillerknaprande vrak jag är så går jag i skuggan,
skakandes på jakt efter ruset, ljuset.

Kartan ligger så fint under huvudkudden,
den ljusa & mjuka rosa kudden, favoriten.
1,2,3 - på det fjärde ska det ske;
dem slinker ner.

Kom så sjunger vi en klagosång,
för dem som helst inte vill höra.
Slå hammaren i benet, smek revbenen med fingrarna,
mager & berusad, vodkan gör oss inte vackra längre.

Det är vi som är er ohyra men vi fortsätter existera.
Släng ut oss, lås in oss; sök uppror för här behövs folkmord.

Knark är inte lycka, ord är inte makt.
Sluta skriv, din jävla poethora!