för en vän Vandraren; konstpaus
* det du skapar är konst och det du är, är konst det du förstår är konst och det du inte förstår är konst och sån är kärleken jag känner
konst du är konst
och det konstiga med det är att det du är, är detsamma som min kärlek och det du skapar är också detsamma och alltså
är kärleken inte min utan din så konsten är kärleken och kärleken är din och det konstiga är inte längre konstigt
och jag kan bara njuta och se på när du lever din konst genom min så förstå
jag har inget att ge jag har inget att be om jag har bara din konst att förstå
bara din konst och att få nära dig gå
därför vägrar jag stå och jag vägrar som så att bli grå för en strimma av guld så förstå
du är konst
och din väg att gå fri för att skapa din värld den är kantad av mina staket som blommar av dofter och vajar för vind och med grinadarna öppna för färd
din konst att stå bi för att skapa din väg den är älskad av mig så du vet du är värd du är konst därför vägrar jag stå och jag vägrar som få att förstå att en kärlek bär sår
du är konst
för om ingen nu äger och ingen ser bort så kommer den bara bestå, ja förstå vad är mening med allt om vi går
det är konst det som är - det är konst
det som vänder mot inåt förs utåt ibland det är skapandets hållande hand det är inspiration det är kraftillusion det är konst
det är du och din värld
därför inga som helst hårda stramande band som ringar och papper med namn därför inga - vad helst som kan rama den in denna kärlek jag lotsat i hamn
det är konst
nu förtöjd mot en pål' och med landgång med rep du kan vandra hur helst som du vill för din fröjd som en våg kommer mot dig i svep den ska famnas, med ens läggas till
du är konst
och jag väntar tills trossen är av för på haven där hämtar du kraft
varför kommer du utan din stav om igen varför kommer du utan din vän
du är konst - du ska tala igen *
[Vandraren; en man, en legend, en konstnär, en själ jag har mycket nära Hjärtat. Där finns det jag kallar äkta Kärlek. Helt omedvetet och mycket ödmjukt. Sett av andra som ett hot, som en röra och som nåt nåt störande, och som ofta har tagits som hån, trots att givmildheten alltid följts av totalt naken respektfullhet utan minsta lilla tillstymmelse av översitteri, krav eller egoism. En själ som snart förstår.. Vandraren.]
Jo det är ju så - Vi gillar det bägge två. * vi möttes för bådas behov vi möttes när hösten tog rov vi möttes där året i skov tog sig mer av år att förleda en vänskap
vi möttes för en enda sak vi möttes, för vägen var rak vi möttes och skildes vi stöttes, och till dess det skapas igen
på det hav som har legat i mojnat
Konsten och Skapelsen - Guld; Alkemin vår boj som vi ankrar oss i där ett plus och ett till blir ju tre som ett vi nu hissar vi landgång - Kom in!
du är konst du är liv du är kraft *
Fri vers
av
Pot Pourri
Läst 187 gånger och applåderad av 4 personer Publicerad 2011-01-19 05:07 |
Nästa text
Föregående Pot Pourri |