Nog
I
höftens spiral förför
övrigt i grönt linne
läten under gräs
tvål över handleder
någonting så att säga inkört
ljud som inte bär
snusspår över sårig kind
ledbruten även och Brutus
musslor vidgas
hans leende
II
det växer mycel inuti
sumpmarken befruktad
Kaducéen Ur verktyg
III
vi höll samman det gick inte att undvika vi var unisona ett tag vi passade på att blunda ungefär efter sex
vridet smärtsamt äckel kommer och stannar ett stadigt humör
vi har ett hem vi straffas kontinuerligt alla andra alternativ är värre
men vi har inga val vi växer jag blir stor och du galen
IV
- Rösten i huvudet som blir för mycket. Hon hade mörka ögon.
Hans var grå, som rök hon brukade blåsa i mina, de var grå.
Hennes fingrar var varma döda klor.
Det skrapar i min rygg, jag föddes med ett skrap.
Det är svårt att stänga ögonen. Det är en svår stund. Både i början och slutet. Hon berättade det för mig.
Jag visste vem jag var. Varifrån jag kom.
Tvångstendensen.
Livets ofrånkomlighet.
Osläckt kalk.