~||[¤]||~

enslig väg i skog
vandrar hem mot gryning

vandrar ensam
med blicken vänd mot stenar's nakna

gråa spår i svartvitt skal

"Det var grymt ett gött partaj!"

i varje steg på varje sten
där varje skuggas följe
varsamt fäster ljusminnen

nyanser gult på grå granit

"Vad menade den där, som sa så där?"

vandra hem

ensam

när tystnat har den nödens eko
tvingats ner igen

fasan för det efter

det som kommer sen

"Smolket smyger som jag smög ner i dimman. Folket smyger dag, som nattens ögon ser. Timman efter."

så kul det var
så kul det blev
och alla skratt och sången

gången hem är väl behövd
och luften tung av sommar

vandra hem

ensam

där skratten skymde skriket
där dansen dolde verklighet
där dimman dolde döden

hörs inga fester mer

"Äntligen på ängen, hemma nu igen."

över glänta slöjor

sista biten lätt och glad

dagar år och riten före Dansens Dag

enslig väg i skog
vandrar hem mot gryning

böjda grågräs, dagg som tynger
växer ljusgrön ny

"Jag menade ju så; förstå som hur, ej ty" 

på festens äng planteras så berså
som fylls av årens vy
med allas minnen växande

allas sinnen läxade och lärda

närda sista skvallrets frö

det går en mö

enslig väg i skog
vandrar hem mot gryning

där droppar dåets tår
i spets på blad och kort sekund
där hänger minnet kvar

"Vad sa du där egentligen?"

syrenbersån i andras liv
nu riket mellan rikens rike
vandrerskans gelike

"Släkt och dolda nöjens tid"

där ger vila där ger frid
och aningar om då i
morgonspeglars sfär dig dallra

minnen utav grå och gul
syreners kamp att gallra
ont från gott med tid

och festen kan ta vid

och alla häxors lidande

bidande invid

~||[¤]||~