hennes nakna ord
mot påklädda fraser
som genomskinliga sanningar

hennes tårar rinner på fel kind
som om hon aldrig gråtit ut

Och mitt rödgråtna ansikte vilar
mot axlar som ingenting förstår

Din realism når inte till den här världen
Och kanske är världen för stor
för dina blåa ögon
som ser rött

Kanske är ditt sätt att förstå, förlitet
Det har jag svårt att tro
För mina vener är fyllda till bredden
med dina tankar och sanninger

Frågan är
Har du och din förståelse fastnat där?