Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

viskningar

det har varit oundvikligt

flickan har hört det länge nu
de svaga knackningarna
stegen från djävulen som tassat runt
hur han har suttit utanför
smidigt sin djävulskaplan
hon har hört nycklar i låset
hur han har skrattat åt henne när hon försökt stå emot

flickan har hört djävulens ord
när han har viskat

flickan vet att han har väntat på rätt tillfälle
hon vet att tillfället som han har väntat på
som hon har försökt förhindra
nu har kommit
alla krafter är slut
rustningen är avskalad och ligger i en hög på golvet
alla kort är kastade
hon har inga vapen kvar
hon har inget kvar

hon har inget att sätta emot
när dörren öppnas
och djävulen stiger in
omfamnar henne
med ett leende på läpparna

flickan hör djävulens ord
när han viskar

den objudna gästen
bosätter sig
finner sig till ro
tar över
raderar allt som flickan en gång trodde på
allting som en gång betydde någonting
han gör som han vill
han styr flickan
hon lyder
när hon hör hans ord
när han viskar




Fri vers av Frida Fredriksson
Läst 246 gånger och applåderad av 2 personer
Publicerad 2011-02-13 10:09



Bookmark and Share

  > Nästa text
< Föregående

Frida Fredriksson
Frida Fredriksson