som en skyddsfilm dragen

vaknad på källargolv

fastän osynligt
och ovan jord

högt ovan jord

som en skyddsfilm dragen


jag hittade dig bakom gatuköket
vid en urindoftande nedklottrad vägg

där såg jag dig
buga för det vita i våldet

spraka och återfödas som fantom


kanske av barmhärtighet funnen

i hårkorset
envoyéns sista resa

eller är det bara jag som vill slippa


du blänker kött
vitt i glasburk

den transparenta känslan för ingenting


och jag saknar
att jag aldrig fick chansen

att vakta timglas

att vika leda

till små fransiga vingar


några timmar tidigare
satte en önskning fingrarna i halsen