jag trodde livet var slut
det blåste en iskall vind

du sa att nu fick det vara nog
lämnade barnet på min arm

och det log


veckor förflöt
efter vår kom höst

och när hösten var över
tanken på dig försvann

men jag såg dig på stan
i glada vänners lag

du presenterade dig som
efterlängtad

medan barnet log


jag trodde livet var slut
fast det handlade om tröst

min vän vem är du
som tar livet så enkelt

att det inte låter sig förstås
för när du gick

jag trodde det var slut
tills jag såg

att barnet log