Välborne Fröken, hjärtans allrakäraste fränka.
Jag hade förhoppats att jag efter Eder tillsäjelse,
varefter jag ock stor längtan haver, skulle hava fått
tala med Eder min käresta till att bjuda er godnatt.
Men efter den lyckan mig ej haver fått vederfaras,
då haver jag den dristighet uppå mig tagit, utav
den stora affektion och god vilja, där, som mitt
hjärta (det olycksaliga) alldeles med emot Eder
uppfyllt är, detta grova och skitna papper med
min onda stil att bemåla, vilket dock likväl
(efter jag i hast ej annat kan bekomma)
mig skall tjäna Eder mitt ödmjuka och trogna
sinne till all tjänst och god vilja, uti stadighet,
i alla mina dagar, hembjuda, så ock eder
ödmjukeligen att bedja att framhärda i den
gunst och benägenhet och därhos stadigt
i Edert dygderika hjärta. Betrakten, att jag bär
sorgen för Eder, och ändå jag ifrån Eder måste
skiljas med kroppen, skall dock hjärtat och tanken
stadigt hos Eder bliva, och efter det jag befruktar
att jag en tid lång måste eder åsyn och umgänge
mista, så haver jag velat detta blomstret, som
tyskarna Vergiest nicht mein kalla, eder
tillhanda sända, bedjandes att I detsamma för
dess stora ringhets skull icke allenast ej velen
förakta, utan det upptaga med sådant hjärta,
såsom det varder visserligen Eder översänt
utav den, som Eder önskar många mål
1000000 goda nätter, och den som där
bliver till sin död Eder
trogne och tjänstvillige frände
G.A.


PS I kyrkan på Visingsö finns Ebba Brahes brudkrona
som Gustav II Adolf skänkte henne när hon vigdes
med Jacob De la Gardie 1618, de fick 14 barn, 6
av dem dog i tidiga barnaår.

Jacobstad i Finland döptes efter hennes man
Ebba Brahe Esplanaden efter henne.

Hon och Gustav Adolf träffades i hemlighet.
Hon överlevde honom med 32 år.