Jag känner inget längre,.

jag skriver inget längre

jag målar inget längre.,

jag älkskar inte mer.,

jag hatar inte längre

jag har ingen lust alls längre.,

är jag ens levande?

är det värt detta överhuvudtaget?

en gång för längesen var jag glad,.

en gång tyckte jag om saker,.

en gång var jag kreativ,.

en gång hade jag kul ibland.,

sen fick jag nog av att inte ha nåt liv.,

men jag var iaf glad., jag tyckte iaf om.,

nu måste jag skära mig för artt känna alls,.

blodet känner jag,.

och psykoserna och de 3000tankarna inom mig somjag inte kan uttrycka.

jag kunde det förr bättre än nu,. med droger blev jag normal.,

men nu när man är s.k fri funkar jag inte.,

jag är psykiskt sjuk med drogproblem.,

nån dag i månaden är min lust tillbaka.,

men det slutar oftast i kaos.,

jag blir rädd när jag vet jag inte får.,

 men vet det hjälper mig dölj mina sår.,

jag drömmer ofta om det som höll mig å banan., att elda skeden

svvälja näven

 och ha lust till livet.,

nu önskar jag det kom tillbaka.,

men om jag försöker ta mig dit dör jag nog.,

alla mina vänner är döda.,

jag kan ibland få ut det inom mig,.

på fel sätt men jag känner det endå nånstans är rätt.,

alla säger det blir bättre med tiden.,

hur mycket jävla tid har jag egentligen?

jag har legat på en soffa i 2½år paralyserad,.

apatisk katatonisk.

men de säger de har botemedel.,

men när faan då? 

om hur jävla länge?

jag skadar mig för att känna,.

jag vill inte så länge till., snart ger jag upp detta.,

att betala massa pengar för sånt jag annars pissar på.,

för att orka fortsätta detta,.

personer som jag säger inte så mycket.,

vi kan inte säga rätt.,vi beteer oss fel i rätt situationer,.

vi gör allt tvärtom fast vi inte vill.,

ja skiter snart i detta grävandet i mig själv.,dessa psykologer och termer för vem jag är.,

vem är jag? vad är jag?

jag är en massa diagnoser som behöver detta för den här detta för den här detta ska hjälpa den här.,

men när fan blir jag bra??

jag börjar tappa hoppet jag levt på hitils.,

det går för sakta,.

hur ska 13 år förklaras i massa sjukdomar orsaker trauman utnyttjande misshandel förvaring specialklasser och sånt som bara blir fel fast jag ville rätt.,

jag knarkade mig frisk förr.,och det funkade bra förutom att jag bodde i en väska mestadels 

och knullade till mig droger,.

nu är det inte så längre,. nu är jag oftqast död.,

jag känner oftast ingenting ,. utom när jag skadar mig frisk.,

jag hade en gång många vänner.,

nu har jag ingen alls.,

ajg hade en gång mycket tjejer,.

nu orkar jag inte ens tänka på det.,

jag har vårdats på 4 behanndlingshem,. de gjorde mig sjukare .,

där  var mer droger än ute.,

jag tänker försöka hålla i ,.men jag vet ej hur länge.,

nu har jag fått veta vad jag är.,

men inte hur jag ska hantera det.,  

jag har nu lite mer än jag haft innan.,

men jag mår destu sämre.,

men ni säger du ska få hjälp av detta.,du ska tänka såhär

du ska gå på denna sida men du har alltid gått på denna.,

nu är denna historia slut,.jag har inte skrivit på 1½år fast jag vet det får mig må bättre.

jag har bara inte lusten till något kvar. utom enstaka dagar varje månad., eller timmar kanskr,sekunder.,

jag är psykiskt sjuk 

och opiatberoende.,

det är jag.,

hej & hejdå poeter .