Snart droppar det från taken
dagarna ljusnar
luften sjuder av fågelsång

Men jag...
ligger här och gråter
kan inte glädjas

Fastän livet är rikt
på kärlek
möten

Ljuset ställer till det
får mig att darra
jag är inte van

Jag har det så bra
allt är en paradox
när livet vänder

då vill jag backa
tillbaka
in i gruvan

Till mitt mörker
Till min smärta
Till det välkända