slask och
tiden tycks stå still

något måste
hända henne snart

varför ska
hon annars finnas kvar

hon har redan synat alla mina kort
memorat varje ord, härmat allt vi gjort

livets saft
pulserar i vår kropp

något måste
överraska henne nu

vill hellre
höra vår smärtas skrik

i mig bor en flicka som tror på döden
som vill klösa sig loss, slippa dela detta öde

dag för dag kvävs hon
vardagens kedjor stramar
likt en snara om hennes hals

det hör till, säger jag
men hon vill vara sin egen