Vitsippan sträcker ut sina blad
Visar sin själ
I solens trygga sken
Öppnar sig

När skymningen faller
Mörkret kryper på
Skräms den lilla blomman
Bladen stängs

Ibland lyser solen
Så länge
Blomman lyser klart
Men plötsligt
Tar mörkret över allt
Blomman flyr
Gömmer sig i sig själv

Jag är blomman
Som ibland lyser så starkt
Men som skräms
Av alla andra
Och gömmer sig
I sig själv