Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Likt frusna löv faller vi, om vi dör innan vi vaknar.

Ville aldrig att det skulle vara så kallt.
Vi vill inte minnas, men inte heller glömma.
Men vi kan inte bli fria om vi inte släpper taget.

Vill inte bli inlåst i vår skugga.
Men här i mörkret känner vi oss själva.
Vill inte förlora det som är kvar av den vi är.
Vill inte släppa taget.

Men antar att i slutet måste vi falla.
Alltid hitta vår plats i askan.
Men allt är bättre än att vara ensam.

Kan inte längre hålla fast vid oss själva.
En del är redan död och begraven.
Vi kan inte rädda den, det är för sent.
Men jag önskar att jag inte vore ensam..




Fri vers av Kaindra
Läst 366 gånger och applåderad av 2 personer
Publicerad 2011-02-24 19:09



Bookmark and Share

  > Nästa text
< Föregående

Kaindra
Kaindra