minns knappt när jag såg dig sist

i minnesbilden är du ett ljust tomrum

mot en fond av svensk sommar

en gräsmatta

full av mjuk mossa

ett rangligt bord

dukat med morsans finporslin

jag måste ha varit fyra eller fem,

det var den gången jag tjatade mig till det sista

det sista i farsans konjaksglas

det tog tjugo år innan jag drack konjak igen


mitt i bilden du en ljus låga,

långsamt förtär du bilden,

jag minns att jag förtvivlad, skamsen

inte kunde minnas den en gång

nu är det bara du som saknas,

bara du som brinner

gräsmattan är fortfarande

full av mjuk mossa

bordet är fortfarande rangligt

och morsan har fortfarande kvar sitt finporslin

jag blir snart trettio

trettio och om tjugo år

hoppas jag minnas att jag mindes en gång