Tänk vad många fel vi gör
misstagen är överdrivet många
det blir fler och fler fram till vi dör
sorger och skärsår skapar vi outhärdligt trånga

Tårarna sitter fast på kinden
Leenden bränner ner fasaden
Kläderna sönder rivs av vinden
Rösten skapar den svagaste balladen

Med hopp om att få överleva
Bara kasta undan allt det negativa
Och att på framtidens vev veva
Får oss att se horisonten på det positiva

Men en dag sitter vi där igen
Fast i rännan full av obehag
Men då ska vi göra det tillsammans lilla vän
För jag skapat detta till framtidens dag..

En del i mig trodde på den sanningen
Men jag orkade inte kämpa emot
För en dag ville du ge igen
Dina röst skar igenom varje väg och mur, likt hot

Min självsäkerhet föll som kraften från ett batteri
Min själ brast som en ballong
Jag och mitt hjärta sökte kraft i vrån brevi
Men allting fick ett slut likt den sorgligaste sång

Låt mig andas in frihet
Låt mig gråta i det gröna
Bara jag gör som ni vill, ers höghet
Så ska jag var och varann dag överlämna bloda min sköna