Slag efter slag

Drömfararens trumma väcker

andar besjälade med vinden 

De som besitter stenar, vet

verkligheten är blott en illusion

Världsträdet omsluter universum

Sammanbinder allt levande med

vibrerande kraft

Vi är förbundna med alltet och varandra

Att vägleda och tala med andar är Drömmarens kall

Det är inte fullmånen som driver mig att yla om natten

En hona som reser ragg och blottar sin bringa

I extasen jag spårar på jaktens stigar

Kraftlös efter en mödosam vandring

förlöses jag i trollkarlens trans

Tystnaden väver in natten

endast tidens andetag består 

Jag är schamanens varginna

och jag hans själ bebor

Jag är hjälpens Gudinna och han är min bror

© Linda C Hansson