*
bland hullingar kedjor krokar och bojor
glödande järn och rostiga lås

i trängande väta storm och köld
står han där
i dignande hetta torka och svett
står han där med

is i magen
en fura i ryggen
stjärngnister i huvet
gödsel i fickorna
guld mellan tårna

betald och under order

med en klinga i händerna
gör skarprättaren sitt jobb

med ekande tomt hjärta och vilsen själ
gömd bakom hätta kåpa och sköld
hyllad av de skrämda

förgylld av Lagens förlåt på mittens scen
högt över lera och de skämda dofter som tränger

med hyllande mobb i tjutande vansinne

som liksom du som förtränger
hjärtats inre vrår
rustar dig emot och stänger
som du som ej vill ha men får

gör en egen struts med huvet neri
av en ömt given kolobri

som du gör din rätt att ta emot
och förringa min rätt att ge

så bär jag vissheten
om gåvans osjälviskhet
så bär jag rätten att ge det jag vill ge

skarprättare

under sin egen klingas egg
bakom hätta kåpa och sköld
odlande sitt skyddande skägg
i väta och storm och köld

ett möte dömt att dö ut till toner av
pöbelns vrål och stärkande tjut

så bär jag vissheten
om gåvans osjälviskhet
och låter dig tryggt där stå
låter dig leva låter dig gå

låter dig höja och fälla klingan på
*