Röda läppar silikonfyllda bröst ger Ingen känslomässig tröst
När hon säger till dig, med konstgjord röst Jag tror minsann det är höst
Vågar inte lita på den natt gamla isen som kom i går
Inte stark nog att bära för oss båda två

I en gemensam ensamhet frodas bitterhet och tveksamhet
När elden väl är släckt är tvivel redan är väckt