Det är som om min kropp
måste ha smärtan intill sig

För mitt i all lycka bygger
den misiler för att spränga
mitt inre försvar

får mig att falla ner
i handlös gråt
alldeles nära marken

och jag känner hur
allt flyger i miljoner bitar
inom mig

och jag försöker
hopplöst hålla ihop
se inåt och förstå

Se varför allt är trasigt
men det finns inga svar
jag får stå utanför

känna hur allt splitter
skär mig itu
låta smärtan vara

en del av mig