känns bara som jag måste skriva kärlek..love ..så jag gör det!
lite kärlek som fyllde det tomma innehållsrika men inte kompletta livet jag hade då..
ett liv ...
jag hade ett liv
så fullt av måsten
och frivilliga aktiviteter
stress och bråk
sorger och lycka
passioner och sång
så fullt att jag
nästan sprängdes
av
tomhet
vänner som bara kom
när det var lättsamt
och behagligt
som blundade när man
blottade sig det minsta
som känslokallt bara
vände om och svek
män som fick all
den kärlek som
egentligen bara var ett
uttryck för en frusenhet
vilsenhet hunger
och törst efter närhet och
som var kvar lika starkt
efteråt
varje gång
vackra ord
ströddes generöst
omkring mig
till mig från mig,mest till,
men jag kände och visste
hela tiden att det var
just bara ord
tomma ord
i skramlande rostiga burkar
med vassa kanter där man
inte kunde undvika att skära sig
inget kunde ta sig
igenom den barriär
som jag omedvetet
byggt upp för att rädda
mig själv
då
plötsligt
som i en saga
dök han upp
från ingenstans
sprang ikapp mig
och byggde genast
ett rum i mitt hjärta
ett nybygge som ännu
doftar av renhet fräschör
förväntningar och rädsla
rädsla att mista
det dyraste man funnit
eller blivit funnen av....
tack alkoholen(!)
för att du fick honom
att våga
släppa de spärrar som
vanligtvis hade hindrat
honom
eller vem som helst
jag blev överrumplad
den där gången
och trodde inte att det
skulle bli något mer än
just vår första promenad hem
till min dörr
jag
han
ödet
kalla det vad ni vill
men det ville
annorlunda
ville mera
nu utsätts vi för
varandras strålning
med eller utan
radioaktivitet
men det spelar ingen roll
då det är så varmt
och levande
inuti och utanpå
och dör jag imorgon
gör det ingenting
då jag lever helt och fullt
och totalt idag!
mina tårar kommer
när jag saknar
men också av vördnad
för den starka kärlek
som redan finns
och som vi ger uttryck för
när vi älskar..
det finns så många
dimensioner
så många nyanser
av kärlek
och jag har bestämt mig
för att följa dess vägar nu
och strunta i olyckskorpar
trångsynta och avundsjuka
människor
de vet inte vad vi har
och hur skulle de kunna
förstå
för inte ens jag
visste att det fanns
denna rent magiska form
och övernaturligt starka
fysiskt och psykiskt
tätt sammanlänkade
och ihopblandade
känslor
som bara benämnes
med ett ord
kärlek....
och nu är jag
fylld av så mycket
fantastiskt
tomheten borta
för nu är det på
riktigt
äkta
jag tror att jag
älskar.....