" />
Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 


"Supermånen"


Månen är kall, så kall

 

 

månen är kall
så kall
bara stenvitt sken
avgnagda ben

den vill ingenting alls med vår jord
den är kall
så kall

havsvågen höjer sig
böjer sig
attraherad
av en illusion
men den är kall

dess sken
lyfter ångan från snön
i en dimdans
en vårvinterdans

i stenvitt sken
men månen är kall

så kall


Fri vers av Måna N. Berger
Läst 275 gånger och applåderad av 2 personer
Publicerad 2011-03-19 23:31



Bookmark and Share

  Carola Zettergren
Milda makaroner, det är bara sådant konstigt jag får ur mig när jag känner mig riktigt överväldigad.. Och du har lyckats igen, det där kortet också, jag har ju redan ett fantastiskt av dig på väggen, det skulle bli fint med ett till ; brevid det!:)
2011-03-21

  Larz Gustafsson VIP
Fantastisk bildtext!
2011-03-20

  Larz Gustafsson VIP
There´s a moon in the sky called the Moon, som the B-52´s sjöng.

Märkligt att du tog upp detta ämne i din dikt. Jag satt och studerade månen genom vardagsrumsfönstret i går kväll och önskade att jag hade haft ett observatorium.
Man kan liksom skönja ett slags "karta" på mångloben.

Arne Imsen sade att vissa människor kan vara som månlandskap - vackra och gnistrande, men ofruktbara.

Ändå har den sin tjusning, den där stora kulan...
2011-03-20

  Deva
suggestivt med upprepningarna, fin melodi. jag skulle vilja utesluta " attraherad av en illusion", men det är bra min personliga tanke;-)
2011-03-20
  > Nästa text
< Föregående

Måna N. Berger
Måna N. Berger