sanningen dansar naken
på sängkanten inatt

jag brukade
linda in mig i hans
varma andedräkt

jag har blundat
för varje dag är en dimma
och han förintar mig

jag är för svag
för att packa alla känslor
och gå

han står redan
i farstun
och för varje centimeter
närmare slut
klamrar jag mig fast vid
hans ryggrad

hans blick
gör min hud
osynlig

för var bit han krossar
med sin tystnad
ger jag honom mer
mer att trycka ner
och jag ger
och ger

sanningen dansar naken
på sängkanten inatt