kaosets flammor gror framför det mörkblå dimdjupets portal


asktäcket strycker födelsestadens silluett


ur skorstenarna strömmar plågade versfötter

från ord inspärrade i mörka källarrum



dagarna bryts ned

i en uppgörelse med det förflutna i solnedgången



hat och vilsen kärlek samsas på ett knappnålshuvud

rider stormens hästar över ett visköst schackbräde