Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

liv nr. 2


försökte gå på lina

uppför autostradan som leder till noll


berusad och blind

undvek jag att trilla in i mig själv långt där nere i sanningen


stormen kom en natt och fötterna förlorade balansen


jag föll genom mitt liv och landade i begynnelsen



en ny levnad spirade i den viskande dalen



och bakom bergen lyser framtiden






Fri vers av D S
Läst 202 gånger och applåderad av 3 personer
Publicerad 2011-03-29 11:42



Bookmark and Share

  Jan Simonsson
Här kastas man handgripligen in i ifrågasättandet av vad vuxenhetens insikter är värda. Att glömma sig själv, att glömma att vara sann mot sig själv, och den enda kuren är att börja om från början. Men varför skriver jag den här analysen? Dikten uttrycker det ju mästerligt.

uppför autostradan som leder till noll

Hatten av.
2011-03-29

  filosofian
Åh vad fint. Tycker det finns några saker som liknar i min " I mitt rum finns det känslor".

Gillar den här! :D
2011-03-29
  > Nästa text
< Föregående

D S
D S