ibland brukar jag stå framför spegeln
bara för jag saknar någon som är som jag

någon som är en lindansös med för stora skor

och som älskar att gödsla ogräs tills det växer


(någon som kan förstå varför jag så gärna vill
höra att du älskar mig. Även om det är lite lätt

nästan på skämt.)


och jag har slutat att talas vid med Tiden
eftersom vi ändå bara blir osams


men så lever jag ju också för att byta ner mig

så om vi någonsin var blandningen i granit
så har vi eroderats