i ren kutym påpekar du inte stanken
av att jag aldrig kommer hitta hemma
att jag gått bort mig igen

att jag vecklat ihop mina blad

metaforerna kan göras långa
kvar är orden om att vi Ändå är för olika


så nu när jag än en gång snårat mig in
i någon annans skog
förbannar jag att jag varken är
en Hans
eller
en Greta

som lägger ut brödsmulor där jag går.