De finns de som prisar, t o m verkar leva i, den tid som var, som ingen verkar minnas, man ska bara ha, "finnas" där... Men nu är de gamla de som fanns och undrar säkert lite till mans "var de värt de"?

Var de värt all den möda och alla döda, alla de som nu inte finns, mer än på tabloid, eller numer nedsparat som ettor och nollor för att visas på en skärm.

”Lev farligt, dö ung bli ett vackert lik” så priset för sin framgång betalade många som döden i överdoser, med ett liv i poser, endast på film eller bild….
Livet verkar vara en förspilld sak där inget vansinne verkar ha nåt tak….