nattsvart

mörkaste mörker
djup
ren skär ångest

nattsvart ljus
vilse
ingenstans att gå

hem
var?

ingen skuldra
luta sej emot
man har

ensam
i världen
borta hjärtats ljus

hur tända i gen
vet ej hur

borta
önksan
orken
att ta itu
resa sej
skaka av sej
borta

vill möta
vill se
glöden i från hjärtan som brinner
vill brinna själv

så kom tänd min låga
låt mej tändas av din glans

stjärnljus till mitt hjärta
få mej lysa än en gång

öppnar mej
tar emot
skotten mot mitt inre
stjärnskott
fyrverkerier
låt mej vara med

delta åter i livets ljusdans
svävande i universums spektra
mot framtidsljus
buren på ljusets händer
smekt av dess vingar

aldrig mer mörker
åter i ljusets tempel

bär mej fram
lägg mej på altaret
öppen för allt ljust
offrar jag mitt mörker
återbördar mörkret till sin källa

orons tempel
sprängs
där kärleken bor
finns ej plats
för mörker