Viljan är en våg
som rullar in mot kusten
med klipporna och hamnen

Viljan är din håg
till en ankrad båt
i den trygga kärleksfamnen

Viljan är en vind
långt därutifrån
med nattens tunga dyningar

Viljan är din kind
i många nätters möten
i månljus och i gryningar

Viljan är en lek
som leks med drivvedsgods
längs dagens tångstacksstränder

Viljans kärlekssmek
bygger lägrets eld
av mans- och kvinnohänder

Viljan är en sten
som kastas mot ett hav
och försvinner ner i djupet

Viljans klara sken
från en fyr
lyser troget på sin klippa nära stupet

Viljan är, till slut,
lika stark
som ett tråg med nykokt tjära

Viljans väg går ut
från mig själv
och till den som står mig nära