Pojken sitter ensam på sitt rum och funderar.
Tänker tillbaka på kärleken som funnit i livet.

På den gången han trott sig funnit kärleken.
När han träffade flickan som tog hans hand till sig.
Hon som sa med kärlekens ord att hon ville vara hans.
Flickan som gav honom ett så varmt leende var dag.
Flickan som en dag plötsligt inte längre var hans.
Hon som plötsligt förälskat sig i pojkens bäste vän.
Tänker på den smärta hans hjärta då fick utstå.

Han tänker tillbaka till den gången hans hjärta läkt.
Den gånger han åter ser kärleken hos en flicka.
En flicka som skänkte honom sitt hjärta för en tid.
Flickan som egentligen inte ville ha honom som sin.
Hon som fann en annan när han reste bort och lämna honom.
Åter revs såren i hans hjärta upp och fylldes med sorg.

Pojken försöker att glömma det som varit och försöka igen.
Han tänker på den flicka som nu delar hans sanna kärlek.
På denna underbara flicka som han håller så kär.
Lyckan fyller hans hjärta som åter har läkt ihop.
Det spelar ingen roll hur långt bak han håller minnena.
En liten tanke strömmar ändå fram till hans medvetande.
Måtte de inte hända samma sak igen, låt de förbli vi två.