minnesfragment men mer ändå
minns det vackra
och värmen
allt du gav mig
som fyllde min
kropp och själ med
värme och njutning
en känsla av
tillfredsställelse
sinnesro
och önskan om
evighet
dina ögon i mina
varje gång vi
kom varandra så
nära nära...
dina varma läppar
när de smakade mina
och hur dina ögon
strålade ikapp
har tatuerat in ditt namn
för alltid i evighet
i mitt innersta rum
den vrå som ingen annan
ens varit i närheten av
älskar dig så
och önskar dig allt vackert
i livet
men önskar att du aldrig
berör mig igen
elden blir till sist
aska,grå och kall
och den kommer
blåsa iväg
tills inget finns kvar
bara en svag värmande
vindil
som ska påminna dig
om att det fanns
någon som gjorde allt
och hade velat göra
lite till för att ge dig
all kärlek och värme
du behövde
ett liv....
inget jag sa men
vet ändå att det
var för mycket
begärt
min kärlek blev för
mycket för dig
jag förstår inte
men jag förlåter
för jag älskar
här på den dödsbädd
jag sörjer mig på
tills en ny gnista
kan få mig att återgå
till något som kan
liknas vid liv
utan dig
och allt blev så svart
natten längre
och fåglarna tystare
tiden stannade
samtidigt som mitt
hjärta...