Det var något som landade i gräset
den kvällen
bitar av natthimlen
som snuddade jorden
Jag vet inte vad jag sa
för mina läppar slutade tala
då vinet tog över

Det blev några snirkliga meningar
som kapslade in
allt det jag ville säga
om ditt värmande skratt
och transformerade det
till många ord
om ingenting

Jag visste ju
att ditt liv
redan vilade
i hennes ögon

Hon är som glödlampan i mörka rum
Precis som bloddroppen i hajtäta vatten
Det tar en sekund
aldrig mer än så
Innan hon äger en bit
av dina drömmar
Hon ber inte om den
det är bara det
att den fria viljan
upphör
att existera

Jag log stilla
fixerade universum med blicken
och konstaterade
att hjärtat ändå
satt kvar i bröstet
odelat
och helt

Men min koncentration
blev kvar där
mellan tillplattade grässtrån
och vinglassplitter




Årets första sommarregn
följde mig hem
Höll mig i handen
Sköljde huden ren
Försökte trösta
trots att mina taktfasta steg
så ihärdigt påpekade
att jag inte sörjde

Dropparna slant
mot nyfödda björklöv
sjöng ett mantra
till mitt sökande sinne

"Din framtid ligger inte i träda
den mognar
om än långsamt
Och fler himlar kommer falla
och splittret kommer studsa
mot din osäkra hud
otaliga gånger
innan det blir dags
för dig
att hitta hem"

Och så kom det sig
att vårens farväl
och sommarens gråtmilda intåg
gav mig ett hopp
som jag aldrig riktigt släpper
Det har blivit
den enda sanningen
som jag på riktigt
är beredd
att tro på

Låt himlarna falla
och krossas mot gräset
Jag är beredd
Har nyckeln i fickan
Och ett förväntansfullt leende
i ögonen