Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

under ögonlocken finns där stjärnor du aldrig annars sett.

Luften är tyst. Den svettas, ligger tätt om deras ryggar. Och de andas, långsamt, långsamt. Det lilla ögonblicket innan mun möter mun. Unga tankarna är så intensiva. Ett snett leende i hennes ansikte. Han kastar en blick bort mot sina kompisar. Det är en sådan sekund då de plötsligt släpper allting om att låtsas. Blottar sitt trasiga och söndriga jag som vill åt allting annat. Allting, utom sig själv.
Närheten är så tacksam. Skulle fått dem att huttra till om det inte vore för andetagen som sakta börjar höras. Ett dovt ljud mitt i panikskratten, ölpratet, de ohanterliga gesterna. Han lägger de grova händerna kring hennes smala midja, som han aldrig tagit om förut. De är fortfarande namnlösa för varandra. Hon känner sig så medveten om vad som händer, men kan inte göra något åt det, inte reagera. Hon vet inte om han är vacker medan han bara tänker på, att hon är ovanligt fin och att han vill stå ännu närmre. Skratten runtomkring låter sig tystna, vinterluften som man brukar kunna känna av i fingertopparna känner de inte av någonstans. Himmelen är nattsvart, de små stjärnorna ser hon bara när hon blundar hårt. De okända läpparna kysser varandra. Det är något med främmande kyssar, vet hon. Att själen skriker om att den är trasig och ensam. Att den bara håller i sig var som helst för att överleva. Hon skrattar åt det högt för hon tycker att det känns så magiskt. Det här med överlevnad.
Han ställer dem båda mot den hårda väggen som är byggd av tegel. Utan att släppa hennes läppar. Skorna på hennes fötter känns obekväma där hon står. Benen vinglar och hon lutar ryggen mot väggen för att inte trilla.
Hans händer håller om henne och hon känns tunn under jackan. Hennes vänstra ben lägger han kring sina egna och det hårda mot hennes lår säger henne att hon kanske inte är så fruktansvärt ful som hon brukar tycka.
Stjärnorna hon ser under ögonlocken får henne att släppa honom.
Så vet hon. Att kyssar med främmande människor är en närhet som aldrig annars går att uppnå. Hon lutar pannan mot hans axel innan hon tänder sin säkert hundrafjärde cigarett denna kvällen, letar upp sin vän som sitter runt hörnet, och går därifrån.




Fri vers av bellairutan
Läst 347 gånger och applåderad av 5 personer
Publicerad 2011-05-10 13:52



Bookmark and Share


  Nackskott
Satan... Bokmärke!
2011-11-06
  > Nästa text
< Föregående

bellairutan
bellairutan