*

det är min natt
i natt

tundran och nenets kamp
isen och renarna 
slakten natten och kylan

tystnaden som skriar
med hesa kristallers frostfräs

fruset torrt gräs

skaren skär liv efter liv
när sig på tommar magars sök

som naren tär hud efter hud
så vandrar livet mot ljus

blicken höljd i immiga blinkningar
höjd mot nåden

böjd vid varje vägvals tvång

genom generationer lär vi oss vandra
vänder vår skrud avig
mot varandra

hudafläk skrudas i skuggorna
för varning viftande för de efter

knäfalls gropar och rösen vittnar

skrien ropen och händerna

rymden om nya bud
nya vägar och nya marker
där steg ett alltid är steg ett

mot nästa värld, nästa liv

som is ur eld och genom 
värmd och villigt följsam

kastas dessa hoppets facklor
och isar smälter

längs vägen

dina sköldar
mjuka
mina sköldar
av

över långa steg och långa nätter
via många länders rätter mot gom
och dryckers släckande

en from stig att stega
från is och stelnad värld
mot värme sol och stora himlar

vulkaner - möter dig där

ränner fritt mot skyn
en gammal bön uppåt

det är min natt
i natt

din tystnads toner

min elds fasoners rännilar - lava hållen

släpper jag

jorden talar sina gåtor
i din tystnad

till sjungande isars bångnande
använder du ljuden

räcker jag till

i varje ton en aning
av månens växande konkav

innan solen går ner
för andra

är den här - svart svart

det är min natt 
i natt

och flytten går
över tundran

kom 
möt mig

som is ur eld

*