hörs ljudet (i svalen på Dalagatan)
kan du förlåta vackra livets sköra en balansakt på egg helt i svartvitt vet du hur djupt din uppenbarelse når dröjer sig kvar håller sig här nära
rödvinspromenader i en Birkastad suddig av alla de nerver som låste in mig i kulan av lögn, attraktion synd aldrig fjättrad vid bojor men hållen hårt med märken runt handleder
livrädd när jag känner att du finns för mina händer långt in i nattens svärta lämnar aldrig det rummet men aldrig att du blir en vän aldrig en spricka i spänningen
jag sörjer dig ikväll för ingenting betyder allt för mig skänker det liv en sanning som fyller allt det som jag står för en vilja att inte behöva bara ge en tid som slungas blir tonerna från då
en vilja vi försöker försköna det som bara var en hyllning till orden de som bara betydde allt det som kunde bli fel nu vet jag det som jag känner
giftet förbliver i mitt hjärta likt röklukten i din port det heligaste i kvinnlig design en ateljé att äga men inte ha med sig över bron till Kungsholmen att veta det stannar där tills du hämtar det igen
Just kids sa Patti och jag håller så förbannat med har aldrig varit barnsligare fann nånting där i sandlådan som aldrig var ljus eller mörker längtan efter liv som inte passerar berusade själar som står kvar och jag vet vem jag är men hur vet jag vad jag känner
|
Nästa text
Föregående theperna |