Äntligen igen så står jag där
med hammaren i handen, beredd
lyssnande till ässjans dova väsande
i ögonblicket finns ingenting mer

Ämnet är redo, gulvitt och klart
tånghanden kallar och greppar
hammaren är beredd inför slaget
arenan är städet där vi möts

Så börjar processen, bråttom nu
det är betvingande med kärlek
fasthet med förmåga att ändra
i ett och samma moment

I detta finns ingenting annat
inga värdsliga bekymmer
det är blott kärlek till järnet
och livet som fyller rummet