svingande svindlande himmelshöga turer

upp emot himmelsblå höjder

högt upp emot trädets krona

precis där som grenarna nuddar universum

svingar jag mej i gungan

livets gunga

fylld med oändligheternas möjligheter

stadigt förankrad i grenar som bärs upp av UrModerns armar

djupt inne i den livgivande myllan har den slagit rot

för evigt växande

uppåt

starkare

vidare

plockar mina möjligheter i från hoppets träd

svingande i min gunga

mina fötter nuddande universums spets