En liten fågel knackar på mitt fönster

Han frågar varför mina ögon

glänser av blåa tårars dagg

fastän rosor står i full blom

och humlors surr förkunnar sommarens

doftande mirakler

Fågeln liten och oansenlig

men likt en galning och utan sans

sjunger han för mig för full hals

storslagna sånger fulla av livslust och magi

om naturens skönhet och trolleri

Jag glömmer mitt svåra bryderi

och inser att jag blott behöver tröst

av näktergalens gyllene röst

för att kunna se regnbågens

skimrande färgpalett

och att jordens skapelse är

fullkomligt komplett

Han sjunger mig kärlekens och

hoppfullhetens starka melodi

Tonerna når mitt innersta väsen

väckande känslor av värmande empati

att dela godhjärtat med sig

En sång om lycka, glädje och förväntan

inför solens frieri till morgondagen

och dagens längtan till de första flämtande

andetagen

Av tacksamhet jag skälver till

Förundrad över att den lilla strupen

mäktar förmedla

visdom bunden i en lindrande läkande drill

Jag vill varje sommarkväll minnas att hedra

näktergalens gudabenådade gåva

 © Linda C Hansson