Jag har en dröm, 
en outsläcklig törst,
evig längtan,
ett brinnande ljus av hopp,
en önskan.

Jag vill känna mig älskad.
Perfekt som jag är i min ofullkomlighet.

Jag är älskad, det vet jag.
Men jag vill känna det i varje liten cell i min kropp.
Jag vill bada i kärlek,
omslutas av ett oändligt hav av ljus och värme.

Just nu är jag mest avtrubbad och sval.
Kärleken finns runt mig, men inte inuti.
Inuti är det mest grått.
Det är min egen kärlek till mig själv som saknas.
I dag vet jag knappt om jag ens tycker om mig.
Hatet och självföraktet är dock borta, alltid något.
Men jag vill ha mer än så.
Känslorna har mute-knappen påslagen.
Kärleken ligger i träda.
Fröna är väl inkapslade.
Jorden är torr.

Du kan inte rädda mig,
du kan inte göra ett endaste dugg,
bara maktlös titta på.

Iaktta denna bleka skugga av vad som kunde varit Jag.