Hur många har du haft undrar vissa ibland. Hur många… som om det spelade nån roll, för en massa år sedan så hade jag en bekant, som räknade sin ”tjejer” eller rättare sagt, han häll koll på hur många han knullat med. Han var rätt absurd, en bra kompis men inte direkt nån vars beteende eller moral, gav nån ”god” eftersmak.

Jag tror han växt upp nu, eller jag hoppas i alla fall, för hans egen skull om inte annat, en natt ute med frukost på morgonen var, orden ”de var 34” sa han och flinade. Och eftersom jag inte fattade nåt av vad han sa så måste han förklara. Han hade knullat nr 34 och var tydligen ohyggligt stolt över det. Så han frågade om jag visste min ”siffra” och jag svarade att jag inte ens tänkt på att man skulle ”hålla räkning”.

För att hålla räkning på sådant känns lite som en blandning av överväxt tonåring och snudd på psykisk sjukdom. Sen kom de fram under samtalet hur han gjort en massa i ”deras lägenhet” när inte hon var hemma…. Mest av allt funderade man på om inte den gamla TV serien ”kullamannen” kunde skrivas om till ”knullamannen” i hans fall.

Det var ju liksom det allt gick ut på… samtal och liknande var det knappast tal om i det sammanhanget, lära känna, ligga i gräset se på himlen och dela hemligheter med varann som älskade kan göra….

Eller att man kan se fram emot den stund man ligger och håller om varann, efter sex, den där stunden som kanske är den skönaste av alla, när man är älskande… det som är älska…. Att dela, att ge, avnjuta och njuta av förtroenden… sånt skulle aldrig knullamannen förstå eller hans ”efterföljare”.