Kvällen blev till natt

i en oändlig marsch

av tjärsega steg

i kokande asfaltstimmar

mot ett kanske förljuget

löfte om morgonens frihet

Intensivt tryck

i stötar

mot kropp

i kropp

gav klåda mot kall

och svettig hud

hon lät naglar riva

upp ytan i ett försök

att närvara även i

psyket

...så kom gryningen

stickande som

tusen nålar i svedda

ögon urvattnade och tömda

på tro

Klockan tickade sitt mantra

i takt till slagen från

kvävande läppar och knuten hand,

som en av alla fimpar mot av tårar vått bröst

slocknar hennes glöd av värdigheten

i det panikslagna ensamma som fötts

under sena timmar av berövad frihet

Du förevigt borta,

förevigt någon annan....