Kreatörens sjunde vinter
Bytte sida
Frosten skakade hål på seglet
Som slog mot vinden
Tiden flämtade mot skuggsvart låga

Vintern ven
Bet sönder ivern
Glädjen dog

Den där kvällen när hon gick
Föll penseln till trolska toner
Förde henne ut i svarta natten

Klackar ekade i valven
Sen tystnad

Väntan

Vånda

Väntan

Tystnad

Tidens visare pekade hånfullt bort
Bit för bit
Ett slag till
Blev en dag
En vecka
Ett år

Penseln dammhöljd
Fönstret slog bistert mot hans tömda hjärta

Vinden dog
Seglet i livet fransades i drivor
Föll till golvet i takt med timme efter timme

Tomt ekar blicken mot valven
Studsar till kvävande längtan

Livets pensel föll
Ingen kommer tillbaka

Den ligger orörd

Väntande

Längtande

Timme ut och timme in

I tystnaden





©Susanne Angelöf