I skogsgläntan, där satt jag länge
Och sörplade den virvlande bäckens friska vatten
Det var livets vatten
Jag frossade i skogens alla läckerheter
Förbjuden frukt, ack så söt
Njutandes av eftermiddagssolens strålar
Lutade jag mig tillbaka
Lade mig ner i det torra sommargräset
Visslade stämmor till fåglars sång och humlors surr
Mina ögon slöts av ömma händer
Jag lät svetten rinna
Och tankarna försvinna
Tusen vackra röster
Tusen vackra kroppar
Svävade förbi
Rörde mig, smekte mig
Verklighetens fantasi, den levde jag
Helt oberörd
Mitt yttre njöt av välbehag
Men dom grep aldrig tag
Trängde aldrig in igenom muren
Där minnet av dig härskar fritt
Min drottning, älskade
Mitt hjärtas vakt
Vi dansar än
Fast ej i takt